Här har vi samlat viktig information om mikrochipmärkning och tatutering/tångmärkning som vi tror att du som id-märker djur kan ha nytta av.
En mer utförlig och förenklad beskrivning som är lämplig som information till djurägare finns på DjurID.se om man väljer det aktuella djurslaget. Har du frågor som du inte får svar på här är du alltid välkommen att kontakta oss.
Chipmärkning
Användning
Märkning med mikrochip är den vanligaste id-märkningsmetoden för hundar i Sverige. Metoden används även på katt, men där är tatuering/tångmärkning fortfarande vanligast. Hundar och katter som chipmärks kan identifieras hela livet, under förutsättning att id-märkningen är kopplad till ägaren i ett register. För att såväl avläsare som registrering ska fungera problemfritt så gäller endast chip som följer ISO-standard 11784 eller 11785.
Ett chip som följer ISO-standard innehåller alltid 15 siffror. De första siffrorna i numret står för lanskod och/eller tillverkarnummer.
Ett chip som är registrerat hos DjurID.se – SKKs ägarregister är sökbart via Europetnet. Det innebär att djuret kan identifieras även utanför Sveriges gränser om det är chipmärkt och registrerat i DjurID.se. Något liknande internationellt register för tatuering finns inte.
Fördelar och nackdelar
Ett chipnummer är lätt att läsa av om man har tillgång till chipläsare och när det väl sitter på plats är det ytterst sällsynt att det slutar fungera. Chipnumret är unikt, till skillnad från det id-nummer ett djur får vid tatuering/tångmärkning.
Nackdelen med chipmärkning är att man inte kan se på en hund eller katt att den är chipmärkt, och man kan inte läsa av id-numret om man inte har en avläsare. Detta är framför allt en nackdel när id-märkningen ska användas för att identifiera ett upphittat djur.
Ett chipnummer är (bortsett från tillverkar nummer och landsnummer) helt slumpmässigt. Det är därför omöjligt att avgöra djurets identitet med hjälp av chipnumret om chippet inte registrerats.
Från och med juli 2011 måste alla hundar som ska resa inom EU vara chipmärkta. Några länder (till exempel Storbritannien) kräver redan i dag att besökande hundar ska vara chipmärkta.
Vem får chipmärka?
Både veterinärer och utbildade id-märkare kan utföra id-märkning med chip.
Att tänka på vid chipmärkning
- Utekatter betraktas ofta som omärkta av allmänheten trots att de är chipmärkta.
- Kontrollera alltid noga med avläsare innan chipmärkning att djuret inte har ett chip sedan tidigare.
- Om du inte kan läsa av chippet på ett chipmärkt djur – undvik att märka om det med ytterligare ett chip. Det är ytterst ovanligt att ett chip helt upphör att fungera. I de allra flesta fall visar det sig att det ursprungliga chippet fungerar men att det flyttat sig eller att avläsaren inte fungerat vid just det tillfället. Komplettera hellre med en tatuering eller prova att läsa av chippet igen vid ett senare tillfälle med en annan avläsare.
- Ta för vana att kontrollera att hundens chip stämmer överens med det som står i hundens papper i samband med varje vaccination. När du noterar vaccinationsuppgifterna på veterinärintyget intygar du samtidigt att det är den individen du vaccinerat.
- En chipmärkning som inte registreras kan inte användas för att identifiera djuret. Id-märk inte djur som ägaren inte har för avsikt att ägarregistrera.
Tatuering/tångmärkning
Användning
Tatueringen/tångmärkningen görs i vänster öra eller, mera ovanligt, i ljumsken.
För katter består id-numret av en slumpmässig sifferkombination, vanligen bestående av fyra till fem siffror och/eller bokstäver.
Registrerade (stambokförda) hundar har oftast en tatuering som består av registreringsnumrets sifferkombination följt av en bokstav som representerar registreringsår. Undantag från denna regel förekommer dock.
År
|
Bokstav
|
1990
|
2000
|
2010 M
|
1991
|
2001
|
2011 N
|
1992
|
2002
|
2012 P
|
1993
|
2003
|
2013 S
|
1994
|
2004
|
2014 T
|
1995
|
2005
|
2015 V
|
1996
|
2006
|
2016 W
|
1997
|
2007
|
2017 X
|
1998
|
2008
|
2018 Y
|
1999
|
2009
|
2019 Z
|
En hund med registreringsnummer S76543/2008 bör till exempel ha tatueringen 76543Y i sitt vänstra öra.
Blandraser och oregistrerade hundar märks efter en slupmässig nummerserie. Även dessa kombinationer består oftast av fem siffror följt av en bokstav (denna bokstav representerar dock inget år utan bestäms av slumpen). En blandrashund kan till exempel vara märkt med 34567E.
Fördelar och nackdelar
Det är lätt att se att en tatuerat/tångmärkt hund eller katt är ID-märkt och den som hittar ett bortsprunget djur kan lätt (under förutsättning att märkningen är registrerad) själv söka rätt på ägaren. Å andra sidan kan märkningen blekna med tiden och bli svår, eller i vissa fall omöjlig att tyda.
Registrerade/stambokförda hundar som tatuerats/tångmärkts kan ofta identifieras även om ägaren missat att registrera id-numret. Även om ägaren i dessa fall är okänd kan man med hjälp av id-numret spåra hunden till uppfödaren.
Hundar och katter som är bosatta i glesbyggd och jakthundar har ofta god nytta av en tatuering/tångmärkning. Det kan vara långt till närmsta chipläsare när man hittat en hund eller katt i glesbefolkade områden. Av den orsaken är tatuering/tångmärkning fortfarande vanligt bland jakthundsraser.
Kattungar har för små öron för att de ska kunna tatueras/tångmärkas. Katter märks därför oftast i samband med kastrering när djuret blivit lite större och ändå ska sederas. Nackdelen med detta är att katten är omärkt till dess att den kastreras. Ett alternativ är att chipmärka kattungen och sedan komplettera med tatuering/tångmärkning i samband med kastrering.
För katter är tatuering/tångmärkning fortfarande den mest populära id-märkningsmetoden mycket beroende på att det är lätt att se att djuret har en ägare. Kunskapen om chipmärkning av katt är inte stor hos allmänheten vilket ökar risken för att en katt som enbart är märkt med chip antas vara omärkt. DjurID rekommenderar att man märker katter med både tatuering/tångmärkning och chip. Då är det ingen risk att en märkt katt inte kan identifieras, under förutsättning att uppgifterna registrerats.
Vem får tatuera/tångmärka?
Tatuering/tångmärkning av hund och katt får sedan 2009-01-01 bara utföras av veterinär. Djuret måste sederas för att id-märkning med tatuering/tångmärkning ska tillåtas.
Att tänka på vid tatuering/tångmärkning
- För djur som ska resa utomlands är tatuering/tångmärkning inte tillräckligt.
- Sedering krävs från och med 2009.
- Veterinärförbundets smådjurssektions normgrupp har uttalat att man inte anser att sedering är lämpligt för små valpar. Istället förespråkas chipmärkning av hundvalpar.
- Var noga med att följa upp de tatueringar du utfört när djuren kommer tillbaka för till exempel vaccination. Märker du att tatueringen blivit suddig ska den kompletteras med ett chip och/eller fyllas i.
- En tatuering/tångmärkning som inte registreras kan inte användas för att identifiera djuret (med undantag för stambokförda hundar). Katter som tatueras/tångmärks men som inte registreras ställer till stora problem för polis, djurhem och allmänhet när man försöker hitta ägaren till katten. Tatuera/tångmärk därför inte en katt som ägaren inte har för avsikt att ägarregistrera.
SKKs regler
Enligt SKKs grundregler (§ 3:7) ska alla hundvalpar vara id-märkta innan leverans. Alla medlemmar i Svenska Kennelklubben måste alltså se till att de valpar han/hon föder upp är id-märkta, men märkningsmetod kan uppfödaren välja själv.
Läs mer
Jordbruksverket
Europetnet