Djurid.se är Svenska kennelklubbens ägarregister för hundar och katter. Registret används för att identifiera upphittade djur men har också en mängd andra funktioner.
SKKs hundägarregister
SKK har sedan mycket lång tid registrerat hundägaruppgifter. När det blev vanligt att ID-märka hundar började även dessa uppgifter registreras. Sedan 1997 står det i SKKs grundregler att alla valpar ska vara ID-märkta innan de lämnar uppfödaren.
När lagen om ID-märkning kom 2001 skötte SKK driften av det statliga registret. Vid årsskiftet 2003-2004 sade SKK upp avtalet med Jordbruksverket. SKK återgick istället till att föra sitt eget ägarregister och det är alltså frivilligt att ägarregistrera sin hund hos SKK. För frågor kring det statliga hundägarregistret hänvisar vi till Jordbruksverket som driver det statliga registret sedan 2004.
SKKs hundägarregister används i dag för en mängd ändamål som är kopplade till organisationens verksamhet (prov, tävling, avel, utställning, klubbaktiviteter mm). Men registret fyller också en viktig funktion i strävan att minska förekomsten av ärftliga sjukdomar.
Många raser har hälsoprogram där man ställer krav på att avelsdjuren har en officiell diagnos avseende en eller flera ärftliga sjukdomar som är överrepresenterade inom rasen. Ofta finns också rekommendationer om ytterligare undersökningar från rasklubbens sida. För att resultaten från undersökningarna ska ha relevans är det viktigt att identiteten på det undersökta djuret kan säkerställas och lagras i en databas så att man kan verifiera att det är samma individ som genomgått de olika undersökningarna. DjurID.se fungerar i detta fall som ett hjälpmedel för att säkerställa diagnosernas trovärdighet.
Forskning om ärftliga hundsjukdomar bedrivs bland annat av SLU. Med hjälp av ägarregistret kan forskarna komma i kontakt med ägare till genetiskt intressanta hundar. Även SKKs ras- och specialklubbar använder uppgifterna i ägarregistret för att göra så kallade Hälsoenkäter, en screening av hälsoläget i rasen som kan ligga till grund för vidare forskning och/eller avelsåtgärder.
Dessutom används registret i stor utsträckning för att identifiera ägaren till upphittade hundar. SKK är också medlemmar i Europetnet vilket innebär att ett chipmärkt djur som finns med i DjurID.se går att identifiera via Europetnet och därför kan återbördas till sin ägare även utanför Sveriges gränser.
SKKs kattägarregister
Att SKK för ett register över kattägare kan tyckas märkligt men har sin förklaring. Tidigare hade varje länsstyrelse ett register över kattägare. I mitten av 90-talet avskaffades karantänsbestämmelserna för hundar och katter som kommit till Sverige från något annat europeiskt land och ersattes med nya bestämmelser. Myndigheterna ville dock inte genomföra ändringarna om man inte kunde tillgodose behovet av ett enhetligt kattägarregister. Då SKK och SVERAK (Sveriges Kattklubbars Riksförbund) var pådrivande i frågan föll det sig naturligt att någon av dessa föreningar tog på sig ansvaret för ett register. Eftersom SKK redan hade en fungerande organisation för ägarregistrering placerades kattägarregistret hos SKK.
Från och med 2011 ingår DjurID.se i ett samarbete med Djurhemsförbundet som bland annat innebär att 10 kr per registrerad katt avsätts för Djurhemsförbundets arbete. Ett trettiotal djurhem över hela landet är anslutna till Djurhemsförbundet. Djurhemmen gör enormt arbete för bortsprungna och hemlösa djur ofta helt utan ekonomiska bidrag från myndigheterna.
Kattägarregistret används så gott som uteslutande för att identifiera upphittade katter och sammanföra dessa med sina ägare.
För katter finns ingen lag som kräver id-märkning. Men id-märkning är minst lika viktig för katter som för hundar. Trots att katter ofta lever friare liv än hundar och oftare springer bort finns de, till skillnad från hundarna, inte särskilt inskrivna i hittegodslagen. Det har gjort det möjligt för ett antal polisdistrikt att tolka lagen som att en omärkt katt inte kan antas ha en ägare och därför inte lyder under hittegodslagen. Konsekvensen för de omärkta katterna kan bli att de inte omhändertas utan går en osäker tillvaro och ofta för tidig död till mötes. En katt kan i längden inte överleva i frihet, några vildkatter finns inte i Sverige, bara förvildade tamkatter.
Kastrering, id-märkning och registrering borde vara en självklarhet för alla kattägare. Men många katter lever i dag ett liv i otrygghet.
SKK är också medlemmar i Europetnet vilket innebär att ett chipmärkt djur som finns med i DjurID.se går att identifiera via Europetnet och därför kan återbördas till sin ägare även utanför Sveriges gränser.
Behandling av personuppgifter
De personuppgifter som lämnas till SKK i samband med ägaranmälan behövs för att vi ska kunna administrera och ge god service till djurägaren och den som längre fram kanske kommer att söka rätt på ägaren om djuret springer bort. Personuppgifterna kan också användas för utskick av information och erbjudanden relaterade till SKK samt marknadsföringsändamål - detta kan avsägas genom att ägaren kontaktar registret. När uppgifterna skickas in till SKK, samtycker ägaren därmed till att vi får behandla personuppgifterna. Personuppgifterna hanteras i enlighet med för tillfället gällande lagstiftning. Utförlig information gällande SKKs behandling av personuppgifter finns på www.skk.se/pub.
Personnummer används för adressuppdatering, som sker med hjälp av Statens personadressregisternämnd, SPAR. Svenska Kennelklubbens webbplatser har beviljats utgivningsbevis. I korthet innebär utgivningsbeviset att webbplatsen har grundlagsskydd enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och kan likställas med mer traditionella massmedier (t.ex. tryckta tidningar, tv och radio). Detta betyder bland annat att YGL är överordnad Dataskyddsförorningen (GDPR) i de fall där GDPR strider mot yttrandefrihetsskyddet. Utgivningsbeviset är utfärdat av Radio- och TV-verket.