Här hittar du information om index för höftledsdysplasi, HD, och armbågsledsdysplasi, ED. Vad är säger egentligen indexvärdet, vad är det för faktorer som påverkar hundens index och vad är ett bra index? Här hittar du även information om den metodik som används vid skattning av avelsvärden.
I filmen nedan berättar SKKs genetiskt sakkunniga Sofia Malm om index för HD och ED.
Vad är HD-/ED-index?
Hundens index för HD och/eller ED är en skattning av dess nedärvningsförmåga avseende HD/ED. Index innebär att man, förutom individens eget röntgenresultat för HD/ED, även tar hänsyn till släktingars resultat för att skatta hundens avelsvärde avseende HD/ED. Index gör det möjligt att i avelsvärderingen skilja individer med samma röntgenstatus åt och därmed få en säkrare värdering av den tilltänkta avelshundens avelsvärde.
Är det bra med ett högt eller ett lågt indexvärde?
Ju högre indextal, desto bättre leder förväntas hunden nedärva. Genomsnittet i rasen (eller mer exakt i en referenspopulation av rasen) motsvarar ett index på 100. Det betyder att en hund med index över 100 förväntas lämna avkommor med bättre HD/ED-status än rasen i genomsnitt. En hund med index under 100 förväntas lämna avkommor med sämre HD/ED-status än rasen i genomsnitt. Vilken HD-kvalitet ett index på 100 motsvarar kan skilja sig åt mellan raser.
Hur olika kan indexvärdena vara, vad är max och min?
Spridningen i index kan variera något mellan olika raser, men är generellt sådan att runt 95 % av hundarna har ett indexvärde mellan 75 och 125. I SKK Avelsdata under "Raser" och rubriken "Hälsa" kan man välja HD-/ED-index samt referenspopulation. Där redovisas medelindex, fördelat på HD-/ED-status, för de hundar med egna undersökningsresultat som ingår i referenspopulationen.
Vilka faktorer påverkar hundens index?
Vid skattning av index tas hänsyn till flera olika faktorer: hundens eget röntgenresultat, liksom dess släktingars (t ex syskons, föräldrars och eventuella avkommors) resultat. Vid beräkningen tar man dessutom hänsyn till icke-ärftliga faktorer som kan påverka röntgenresultatet, bland annat hundens kön, födelsemånad, vilket lugnande medel som användes vid röntgentillfället, ålder vid röntgen med mera. Hundens eget och dess eventuella avkommors röntgenresultat påverkar indexvärdet mest.
Är avelsvärde och index samma sak?
Avelsvärdet är ett mått på individens nedärvningsförmåga. Det innebär att avelsvärdet är en förutsägelse om hur hundens avkommor kommer att utvecklas i en viss egenskap, och inte ett mått på vad avelshunden själv har för resultat. Avelsvärdet ger oss en uppfattning om vilken effekt vi kan förvänta oss i kommande generationer av att använda det aktuella djuret i avel.
I praktiken kan vi inte beräkna det exakta eller sanna avelsvärdet, istället får vi nöja oss med att skatta avelsvärdet. Detta skattade avelsvärde kallas ofta för index men ibland också för bara avelsvärde. Det är viktigt att komma ihåg att ett index för HD eller ED ger information om hundens avelsvärde just i fråga om denna egenskap, inte om dess avelsvärde totalt.
Indexet uttrycker hundens skattade avelsvärde för HD eller ED i förhållande till genomsnittet i rasen, eller mer exakt i förhållande till den för rasen definierade referenspopulationen. Genomsnittligt index för hundarna i referenspopulationen sätts till 100. Hundar med ett index över 100 förväntas lämna avkommor med bättre HD-/ED-status än genomsnittet i referens-populationen, och hundar med ett index under 100 förväntas lämna avkommor med en HD-/ED-status som är sämre än genomsnittet.
Vilken HD- eller ED-kvalitet motsvarar 100 i index?
Ett index på 100 betyder att hunden har ett skattat avelsvärde som motsvarar genomsnittet i rasen, eller mer exakt i referenspopulationen. Eftersom förekomsten av HD/ED skiljer sig åt mellan raser motsvarar ett index på 100 olika HD-/ED-kvalitet beroende på ras.
I en ras där förekomsten av HD är låg och en stor andel av hundarna har HD grad A kommer t.ex. en B-hund att ha ett sämre (lägre) HD-index än i en ras där HD-frekvensen är högre och fler hundar har grad B eller sämre. Vilken HD- eller ED-kvalitet hundar med index 100 har beror alltså på förekomsten av dysplasi i den aktuella rasen.
Har hundar med A-höfter alltid bättre index än hundar med B- och C-höfter?
Nej. A-höfter ger visserligen oftast högre indextal från "start" än B- eller C-höfter. Men index påverkas också av släktingarnas röntgenresultat, framförallt av resultaten för eventuella avkommor till hunden. En B-hund med många friröntgade syskon och/eller avkommor kan därför ligga högre i index än en A-hund med HD-belastade diton. I vissa fall kan även en C-hund ha högre index än en A- eller B-hund som t ex lämnat flera HD-belastade avkommor.
Är hundens index detsamma hela tiden, eller förändras det över tid?
En hunds HD-/ED-index är inte ett statiskt värde, utan påverkas av nytillkommen information om HD-/ED-status hos till exempel avkommor eller syskon. Allteftersom nya hundar röntgas ökar den tillgängliga information som ligger till grund för beräkningen av index. Därför måste de skattade avelsvärdena rutinmässigt uppdateras. I de fall där ny information har tillkommit om individen själv eller om någon av dess släktingar kan det skattade avelsvärdet komma att ändras jämfört med föregående beräkning.
Hur ofta uppdateras indexvärdena?
SKKs HD-/ED-index uppdateras så ofta som en gång per vecka. Det innebär att tiden från att ny information om röntgenresultat för HD/ED tillkommer i SKKs databas tills dess att denna information inkluderats i de skattade avelsvärdena inte blir länge än en vecka.
Röntgenresultat för HD/ED som inkommit efter aktuellt beräkningsdatum för index är inte medräknade i det HD-/ED-index som redovisas i Avelsdata. Dessa resultat inkluderas vid nästkommande beräkningstillfälle.
Hur beräknas HD-/ED-index?
Skattning av avelsvärden för höftledsdysplasi, HD, och armbågsledsdysplasi, ED, görs med den såkallade BLUP-metoden. BLUP är en förkortning av "Best Linear Unbiased Prediction". I Sverige används BLUP-metoden sedan många år för skattning av avelsvärden inom mjölkko-, häst-, och fåraveln.
Metodiken har hittills endast använts i begränsad omfattning inom hundaveln. Och i dagsläget skattas index för HD, och i viss utsträckning för ED, i våra nordiska grannländer (Finland, Norge och Danmark) samt i Storbritannien och Tyskland. Dessutom tillämpas index i viss utsträckning för andra sjukdomar och även för beteendeegenskaper hos hund.
Vid skattningen av avelsvärden utnyttjas alla tillgängliga data, det vill säga all information om släktingars ledstatus som finns i SKKs veterinärdataregister för den aktuella rasen inkluderas i beräkningarna. Korrigering för systematiska miljöfaktorer görs också samtidigt som skattningen av avelsvärdena. Genom detta blir inte avelsvärderingen felaktig (biased) på grund av felaktiga antaganden om effekten av de olika miljöfaktorerna och jämförelser av avelsvärden för individer av olika kön, ålder o s v blir därmed mer rättvisande.
Den statistiska modell som används av SKK vid skattning av avelsvärden för HD och ED inkluderar effekt av kön, födelsemånad, ålder vid röntgen, undersökningsår, sederingspreparat (endast för HD) samt kombinationen av veterinärklinik och undersökningsår.
Kan jag själv beräkna min hunds index?
Nej, skattning av avelsvärden (index) med BLUP-metoden kräver särskilda dataprogram och omfattande beräkningar. Skattningen genomförs med en statistisk analys i vilken en linjär modell används för få fram den "bästa" skattningen av avelsvärdet utan några systematiska fel (unbiased). Detta är en simultan skattningsprocess där avelsvärden för ett stort antal individer skattas samtidigt genom lösning av en mängd ekvationer uppställda i form av så kallade matriser. Korrigering för systematiska miljöfaktorer görs också samtidigt som skattningen av avelsvärdena.
Hur påverkas index av olika släktingars resultat?
Vid skattning av index vägs även information om röntgenresultat från släktingar in. Det betyder att röntgenresultat för föräldrar, syskon och avkommor påverkar hundens indexvärde. Syskons resultat påverkar individens index indirekt genom föräldradjurens indexvärde. För hundar med enbart eget resultat och information från sina föräldrar baseras hundens index huvudsakligen på det egna undersökningsresultatet. När information om t ex kullsyskons HD-/ED-status tillkommer kan hundens index förändras till följd av att kullsyskonens resultat medför att föräldradjurens index ändrar sig.
För hundar med egna avkommor har information om avkommornas röntgenresultat stor betydelse för hundens index. Avkommornas resultat kan ju sägas vara ett direkt mått på hundens nedärvningsförmåga avseende HD/ED. Ju fler avkommor som ingår i beräkningen, desto mindre betydelse får informationen från övriga släktingar. Hundar med många röntgade avkommor har ett säkert index (lågt medelfel) som inte ändras så mycket till följd av ny information.
Hur påverkas en hunds index av oröntgade avkommor?
Oröntgade avkommor (eller andra släktingar, såsom kullsyskon) bidrar inte med någon information alls till avelsvärderingen. Detta oavsett orsak till att de är oröntgade (t ex exporterade, avlidna före röntgen eller ägaren har valt att inte röntga hunden). Det betyder att de varken bidrar till att höja eller sänka föräldradjurets index. Ett mindre antal röntgade avkommor medför dock en mer osäker skattning av avelsvärdet (medelfelet blir större). Ju större andel av avkommorna som är röntgade desto bättre och säkrare blir index som verktyg.
SKKs generella rekommendation är att preliminärt kullindex ska vara större än 100, vilket innebär att avkommorna förväntas få ett index för HD/ED som är bättre än genomsnittet i rasen.
Observera att en hunds HD-/ED-index inte är ett statiskt värde, varför provparning av samma individer i Avelsdata vid ett senare tillfälle kan resultera i ett annat värde för preliminärt index till följd av att föräldradjurens HD-/ED-index har förändras sedan den förra provparningen.
Hur ska man tolka HD-index från andra länder, är värdena jämförbara?
Nej, index skattade i olika länder är inte direkt jämförbara. Index för HD, och i viss utsträckning ED, skattas även i våra nordiska grannländer. Den metodik som används är densamma (den så kallade BLUP-metoden).
Det finns dock väsentliga skillnader som gör att index skattade i olika länder inte är direkt jämförbara. Med andra ord behöver inte en golden retriever med HD-index 105 i Norge eller i Danmark vara genetiskt likvärdig med avseende på HD som en golden retriever med ett svenskt HD-index på 105. Dels kan den genetiska nivån i de olika ländernas populationer skilja sig något åt, dels finns skillnader i hur jämförelsebasen (referenspopulationen) och spridningen i indexvärdena definieras i de olika länderna.